Septembersommar

Har varit en jättefin sommar. Periodvis till och med alldeles för varmt. Har varit själv till Paradiset 2  veckor i sommar. En vecka i taget. Ville inte lämna mina gamla ensamma alltför lång tid. Fantastiskt att jag fortfarande har dem. Mindre pigga nu, men ändå ok. Lilla moster är ju fysiskt piggare, men demenssjukdomen gör att kortminnet verkligen är kort och att hennes värld krympt. Hon trivs bäst hemma och tar inga egna initiativ när det gäller att lämna lägenheten, men jag kan locka med henne på promenader. Inga havsbad i år i och med att det nästan varit för varmt, men hon verkar inte alltför ledsen över det. TV är ett stort sällskap för henne och hon är mycket glad över den.

Pappa är fysiskt sämre. Ser ännu mindre nu och tv/radio är inget sällskap för honom. Han kan forfarandet se texttv, men jag förstår att han ser sämre, för han kollar inte alls så mycket som förr. Prioriterar därför mer tid hos honom numera. Han behöver mitt sällskap bäst. Annars blir han liggande på sängen alltför mycket. Han är tröttare och han har valt bort klockor, för han ser dem inte. Vill han veta tiden kollar han också text-tv. Man håller på och byter fönster i hela hans hus nu. Lyckligtvis så fick han sina fönster bytta redan första veckan. Det är bättre isolering nu och trafikljuden utifrån hörs knappt. Nya fräscha persienner ingick också. 

I övrigt har sonen varit 5 veckor i USA med sina kompisar. Dottern har jobbat mest hela sommaren, men var hemma runt midsommar och set var mysigt. Vi fick en hel del tid tillsammans. Bland annat hade hon, jag och hennes bästis V en utflykt till Louisiana. Vi kollade en jättefin utställning om och med Hilma af Klint. Extra kul för att det var första gången V var där och hon blev lika förtjust i muséet som vi.