En solig och skön vårdag. Njöt redan när jag vaknade av att lägenheten är städad och röjd. Solen skiner in och jag ser alla mina vackra saker. Lagt på mattan igen, det gick bra att ta bort den utspillda maten.
Bestämde mig för att skicka ett mail till P för att fråga om vi skulle träffas. Carpe Diem! Efter många långa fina mail kände jag att det var dags att få en bild av människan bakom orden. Till min glädje sa han ja och vi bestämde oss för att ses. Blev några fina timmar. Han har ett större handikapp än vad jag förväntade mig, men är precis så vacker på insidan som jag förväntat mig. Vi gick och käkade på Jensens Beufhus och pratade lätt bort några timmar. Ska bli roligt att få utveckla vänskapen och se om det kan leda till något mer. Är otroligt tacksam över att han varit så modig att ha öppnat sig så mycket för mig om sitt liv. Tack vare det så gör han mig nyfiken på att lära känna honom mer.
Efteråt när jag kom hem kände jag en jättestor tacksamhet över att han är som han är. Han har precis de kvaliteter som jag söker och nästan inte trodde att jag kunde finna i en man. Han ger liksom hopp...
När jag kom hem var son med flickvän hemma. Sonen med 2 skadade framtänder efter att ha blivit skallad av en kille i fredags. Tack och lov så drog han sig undan och gav sig inte in i något slagsmål. Det är ju sådant som jag är så rädd för. Finns så mycket oprovocerat våld i samhället, som tyvärr kan spåra ut helt. Får vara glad att det inte var värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar