Följde pappa till bussen i morse. Han var väldigt nöjd med att vara påväg hem igen. En vecka är alldeles lagom tycker han. Själv är jag kluven. Vill väl egentligen att han ska vilja stanna längre, för han skulle mycket väl kunnat få stanna mycket längre. Samtidigt är jag ju glad över att han trivs så bra hemma hos sig själv, motsatsen vore ju mycket värre. Pappa har åldrats mycket, så det är med ett visst vemod som jag vinkar av honom. Lite sorgligt att han vill göra så lite. Med tvns texttv är han nöjd. Att hörseln försämrats gör ju att han inte har något större intresse av större folkgrupper. Nu går vi tillbaka till telefonkontakten igen istället och det är nog på många vis bäst. Då hör han bättre och man ser inte den åldrande pappan utan bara hans unga röst. Märker att när jag pratar med honom så är det min yngre pappa jag ser framför mig.
Jobbade jour idag och hann bara precis hem för att säga hej då till dottern som satte sig på tåget för hemresa idag. Tomt när allt blivit som vanligt igen! Skjutsade dottern till stationen.
Telefon från P på kvällen. Vi skulle ha träffats imorgon men får ställa in det. Han behöver till läkare efter helgens olycka och får prioritera det. Vi försöker att ses en stund till helgen istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar