Hon kom i morse med tåget och jag fick den äran att bjuda henne och pojkvännen på lunch på Ankara idag. Kort men mysigt. När jag kom hem var plötsligt båda barnen hemma, det var längesedan sist. Gillar att höra dem prata och vet att de har saknat varandra. Syskonkärleken syns och hörs!
Pappa fick elen tillbaka i morse efter att jag ringt och stött på direkt hos chefen för vicevärdarna. Hade ju spart mitt viktiga direktnummer till honom för att han varit så hjälpsam förr.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar