Nya gröna gympaskor i skinn inhandlade!

Det var definitivt dagens höjdpunkt! Lite sorgsen i hjärtat idag också och jag förstår nu vad det är. Den här tiden av året är det tufft att vara singel och inte med i ett kollektiv. Upplevde så fantastiskt mycket kul som flickvän, fru och medlem i kör. Så mycket kul vi gjort tillsammans. En tid i livet som inte kommer tillbaka. Men jag tycker inte synd om mig själv särskilt länge, bara en liten sorgsenhet en stund. Vet ju att jag har så mycket annat i mitt liv och egentligen är mycket lyckligt lottad! Självömkan tog definitivt slut när min arbetskamrat Y ringde från akuten, efter att ha blivit påkörd av en bil och ville säga att hon inte kommer till jobbet i morgon! Tack och lov inte allvarligt skadad, men skadad! Hon har drabbats av så mycket annat på senare tid, så hälften kunde vara nog. I form av avsaknad av sjukdomar och olyckor har livet verkligen varit generöst mot mig. Har verkligen varit förskonad och ber till Gud att slippa i framtiden också.