Långt sms från min P som är hemma i sin lägenhet igen. Får se om vi kommer att lyckas träffad till slut. Har funkat bra att lägga bort tankarna på honom och bara lita på att ska det ske så kommer det att ske. Tids nog. Orkar inte känna och hoppas för mycket när inget händer, men har definitivt inte petat bort honom ur hjärtat. Räcker inte med gulliga sms, krävs definitivt handling innan jag bryr mig igen.
Har det bra i mitt liv ändå men förstås finns längtan där... Till dess har jag det bra som det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar